Anna och Pietro

Pietro hade alltid trott att ukrainska kvinnor var de vackraste kvinnorna i världen, och under lång tid var en av hans drömmar att besöka Ukraina och med egna ögon få se denna skönhet. Men innan han hann resa dit bestämde han sig för att skapa en profil på en dejtingsajt, utan att ana att detta beslut skulle leda honom till den kvinna som skulle förändra hans liv.

Pietro minns fortfarande när han läste mitt första brev och kände en omedelbar samhörighet som var svår att förklara. Det var något med mina ord, min personlighet och mitt sätt att uttrycka mig som fick honom att känna att han äntligen hade hittat den kvinna han letat efter.

Jag, Anna, kom från den lilla staden Poltava i Ukraina, medan Pietro bodde i Milano, och på ytan verkade våra liv vara världar ifrån varandra. Ändå kände han redan från början att avståndet mellan oss bara var en geografisk detalj och att det fanns något mycket viktigare som band oss samman.

Pietro blev ganska snabbt säker på sina känslor, men jag behövde mycket mer tid för att förstå vad jag ville och för att tro att en så stor förändring i mitt liv verkligen kunde göra mig lycklig. Jag hade många tvivel och var förståeligt nog orolig för att lämna allt bekant bakom mig och börja ett helt nytt kapitel i ett annat land.

Han ville aldrig sätta press på mig, eftersom han visste att ett sådant beslut måste komma från mitt hjärta och att förtroendet behövde tid för att växa. Istället försökte han visa mig att han menade allvar med vårt förhållande och att hans känslor inte bara var spänningen i en nätromans. Lite i taget fick jag större förtroende för oss, och till slut visade sig kärleken vara starkare än alla mina rädslor och tvivel. Vår relation ledde till att vi gifte oss, och vårt bröllop blev början på det liv vi hade drömt om tillsammans.

Idag lever Pietro och jag ett fridfullt och lyckligt liv i Milano och njuter av de enkla sakerna som gör våra dagar riktigt speciella. Vi har vårt eget hem, vår älskade hund och känslan av att vi är precis där vi ska vara. Jag älskar särskilt de vardagliga stunderna vi delar, för de påminner mig om att lycka inte alltid handlar om stora äventyr, utan ofta om att ha rätt person vid sin sida.